Den ryska meningsuppbyggnaden följer förvisso bestämda regler, dessa följs dock inte särskilt strikt. Försök trots det att komma ihåg denna regel:

Den utvidgade meningen:

• Den utvidgade meningen med ett direkt objekt:
  subjekt (nominativ) - predikat - direkt objekt (ack.)
  
  
  Exempel:
  Виктор читает захватывающую книгу. - ordagrant: Viktor läser en spännande bok.


• Den utvidgade meningen med ett indirekt objekt:
  subjekt (nominativ) - predikat - ind. objekt (dat.) - dir. Objekt (ack.)
  
  
  Exempel:
  Виктор покупает маме букет цветов - ordagrant: Viktor köper en blombukett till mamma.


• Den utvidgade meningen med en bestämmelse för adverbial:
  subjekt – bestämmelse för adverbial – predikat – objekt
  
  
  Exempel:
  Раиса с удовольствием слушает рок-музыку. - ordagrant: Raisa gärna lyssnar rockmusik.

Förnekande mening:

På ryska förnekas hela meningar eller enstaka delar av meningen med не.

• Om förnekandet syftar till hela meningen så står не direkt framför verbet.
  
  
  Exempel:
  Я не говорю по-польски. - Jag pratar inte polska.


• Om endast en del av meningen ska förnekas, så står не alldeles framför den delen.
  
  
  Exempel:
  Я говорю не по-польски, это русский. - Jag pratar inte polska, det är ryska.

Frågande mening:

På ryska finns det huvudsakligen två olika typer av frågande meningar: Frågor för komplement eller för beslut.
Frågor för komplement
= Frågor som inleds med interrogativa pronomen (frågepronomen)

• interrogativa pronomen – predikat (verb) – substantiv som subjekt
  
  
  Exempel:
  Кого навещает Раиса? - Vem besöker Raisa?


• interrogativa pronomen – personliga pronomen som subjekt – predikat (verb)
  
  
  Exempel:
  Кого она навещает? - Vem besöker hon?

Frågor för beslut
= Frågor som man kan besvara med ”ja” eller ”nej”.
Meningsbyggnaden är precis samma som i en deklarativ sats (påståendesats). Man märker dock att det är en fråga genom att rösten höjs på slutet.