Bra att veta om det singalesiska språket

Det singalesiska språket

singalesiska språket Singalesiska, som även betecknas som sinhala, tillhör den indoiraniska språkgruppen, och är ett av de två officiella språken på Sri Lanka.
 
Singalesiska talas framförallt på Sri Lanka och är närmast besläktat med divehi, som talas på Maldiverna.

De första bosättarna kom till Sri Lanka på 500-talet f.Kr. från norra Indien.
De talade en föregångare till singalesiska, det så kallade prakrit.
 
De första skriftliga bevisen för det singalesiska språket dateras till 300 före Kristus födelse.
Det moderna singalesiska språket utvecklades slutligen från och med 1100-talet efter Kristus.
Sedan dess har framförallt språken från de före detta Kolonialmakterna Nederländerna, Portugal och Storbritannien haft stort inflytande på det singalesiska språket.

Språk på Sri Lanka

Ungefär 16 Miljoner människor talar singalesiska som modersmål, varav majoriteten bor på Sri Lanka.
Endast ett fåtal singalesisktalande folkgrupper lever utanför Sri Lanka, framför allt i Nordamerika, Australien, Västeuropa och Golfstaterna.
 
Det andra officiella språket på Sri Lanka är Tamil, som talas av ungefär fyra miljoner invånare på Sri Lanka.
Därutöver förstår de flesta invånare på Sri Lanka engelska.
Det engelska språket har dock inte en lika stark betydelse på Sri Lanka som i andra före detta brittiska kolonier.

Skillnader mellan singalesiska och tamil

De båda språken singalesiska och tamil skiljer sig så starkt ifrån varandra, så att det idag knappt finns några personer alls på Sri Lanka som behärskar båda språken.
Även de två olika skriftsystemen för de båda språken är så olika, så att det är mycket svårt att lära sig att läsa och skriva den respektive andra skriften.
Därför har engelska etablerats som kommunikationsspråk, framförallt för välutbildade.
På grund av detta är det i Sri Lanka plikt att lära sig engelska i skolan.

skillnader singalesiska och tamil

Den singalesiska skriften

Liksom många andra moderna indiska språk, härstammar även den singalesiska skriften från den forna indiska brahmi-skriften.
Förutom singalesiska skrivs inget annat språk med det singalesiska alfabetet.
Personer som talar andra indiska språk kan inte heller utan vidare läsa och förstå det singalesiska alfabetet.
Det singalesiska alfabetet består sammanlagt av 58 bokstäver, varav 42 tecken motsvarar konsonanter och 16 tecken motsvarar vokaler.

Karaktäristiskt för denna skrift är att konsonanter principiellt även innehåller en vokal:
Varje konsonant följs i sin grundform av ett ”a”, trots det skrivs inte denna vokal.
Ska konsonanten innehålla någon annan (eller ingen) vokal, så innehåller konsonanten ett vokaltecken, vilket tillfogas konsonanten.
Vokalerna är alltså (förutom t.ex. i början av ord) inga självständiga bokstäver, utan är ”fastklistrade” på konsonanterna, och är således en del av dem.

De singalesiska bokstävernas rundade form har en historisk härstamning:
Över århundraden användes torkade palmblad för att skriva det singalesiska språket, där metallverktyg användes för att rista in bokstäverna.
Vid kantiga eller raka bokstäver var då risken större att bladen längs med bladådran skulle gå sönder, dessutom var det lättare att rista in rundade tecken.
Därför vidareutvecklades de ursprungligen kantiga brahmi-bokstäverna till den rundade skrift som används även idag.

Vill du lära dig mer om det singalesiska språket och om Sri Lanka?

Vad roligt att du vill lära dig mer om singalesiska!
För det ändamålet har vi samlat några intressanta länkar: